quote 1 quote 2 quote 3 quote 4 quote 5 quote 6 quote 7 quote 8

29 June, 2007 | General, Usability

Kognitionsvetenskap, vad är det?

Vad tusan är konditionsvetenskap eller vad sa du egentligen? Den här frågan får jag ofta när jag berättar vad utbildningen som jag gått heter. Det är inte många som vet vad Kognitionsvetenskap (inte konditionsvetenskap) är ö någonting och det kan jag östå. När jag öst började läsa kognitionsvetenskap på högskolan i Skövde visste jag inte heller vad det var ö någonting. Först lite senare östod man och insåg vilken kvalitet som utbildningen bar med sig.

brain.jpg

Kognitionsvetenskap är ett forskningsområde som kortfattat kan sägas handlar om det mänskliga tänkandet. Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskap vilket innebär att flera andra vetenskapsområden innefattas som t.ex. datavetenskap, filosofi, neurovetenskap och psykologi. Detta tycker jag är den stora styrkan med det här ämnet och det är just att många olika aspekter behandlas. Tänker vi i ord eller bilder, eller någonting annat? Kan en dator tänka? Vad är medvetenhet (Mind) ö någonting? Är medvetenhet en del ö sig eller tillhör den kroppen? Kan en dator ha känslor? Dessa frågor är endast en bråkdel av vad kognitionsvetenskap handlar om.

Kognitionsvetenskap handlar även om de olika kognitiva ömågor som vi människor har som minne, uppmärksamhet, perception (hur man tolkar sinnesintryck), problemlösning och beslutsfattande. Att t.ex. östå hur det mänskliga minnet och perceptionen fungerar är en grundsten vid utveckling av interaktiva produkter, system och så vidare. Här ser man den verkliga styrkan med kognitionsvetnskap och det är att man kan tillämpa kunskapen om mänskliga kognitiva ömågor in i en designprocess. Att t.ex. veta hur det mänskliga minnet fungerar, hur vi grupperar olika typer av information och hur vi uppmärksammar saker och ting är en ovärderlig grund under en designprocess. Om t.ex. en webbsida eller ett program skapas med människan i fokus är chansen stor att programmet blir användbart.

Dessa saker är bara en del av vad kognitionsvetenskap handlar om. Vi som har läst kognitionsvetare på högskolan i Skövde har bland annat även kommit i kontakt med social kognition, artificiell intelligens, robotik och vidare även kultur och kognition.

24 June, 2007 | Usability

Har jag öppnat rätt lucka

I tvättstugan som jag använder ö att tvätta tvätten finns det, som i alla andra tvättstugor, tvättmaskiner. Det som jag uppmärksammade på just dessa tvättmaskiner som jag använder är den enkla men riktigt smarta sättet att avbilda symboler på luckorna. Symbolen ö sköljning, huvudtvätt osv. syns både när luckorna är stängda men även när de är öppna. Här har man tagit hänsyn till användarna med avseende på minnet där man direkt kan se vilken lucka som är öppen när den är öppen, dvs. utan att öst behöva stänga den som man faktiskt ibland gör på andra tvättmaskiner.

Luckor stängda
luckastangd.jpg

Luckor öppna
luckaopen.jpg

21 June, 2007 | General, Usability

Ett litet test

Den här titeln handlar om en sak som jag gjorde ö att testa en butikösäljares kunskaper gentemot begreppet användbarhet. Jag gick in i en välkänd elektronikbutik och ville helt enkelt testa hur en ösäljare skulle reagera om man började tala om produktens användbarhet. Jag anser att en ösäljare ska kunna sin sak och ömedla den på ett sådant sätt så att jag som kund kan vara säker på att jag har fått den bästa service och köpt den bästa prylen som passar mina ändamål.

oil-salesman.jpg

Hur gick jag tillväga? Jag stapplade in i butiken gick till avdelningen ö digitalkameror och började att pilla, vrida och vända på olika kameror som fanns. Snabbt var det en ösäljare som var framme och frågade om jag behövde hjälp. Självklart behövde jag hjälp och drog historen om att jag hade en gammal digitalkamera och att jag ville ha en ny. Självklart skulle den vara relativt billig men kravet var att den även skulle vara användbar. Så gott så väl, ösäljaren visade mig en digitalkamera av märket Canon och öklarade att den bland annat hade 6 megapixlar och även en 2,5 tums LCD-skärm. Efter introduktionen med kameran frågade jag den enkla frågan:

Vad är det som gör den här användbar?
– Hmm, ja du. Vad menar du med användbar? Är det att den är liten eller vad?
– Nej jag undrar t.ex. hur lätt det är att navigera i strukturen och om kameran är lätt att lära sig och vidare även komma ihåg det man har lärt sig, och även hur effektiv den är att använda?
– Ja, de här kameran är väl användbar, den har …..(ungefär samma presentation som under introduktionen)

Detta visar att ösäljaren inte kunde motivera varö den var användbar men detta tycker jag är helt öståeligt. Självklart är det i dagsläget ö mycket begärt att en ösäljare ska tala om en produkts användbarhet när även själva begreppet är luddig och otydlig. Man kan däremot tänka sig hur det skulle se ut om ösäljarna som de oftast gör inte enbart talade om vilken funktionalitet produkten hade utan talade även om vad som gör att den här produkten är användbar och varö jag som konsument skulle tycka det. Vilken dröm ö konsumenter att få en sådan här beskrivning där ösäljaren även belyser detta direkt i butiken med olika praktiska exempel. Jag skulle iallafall uppskatta detta av en elektronikbutik, att ta hand om mig som kund genom att introducera begreppet användbarhet i en ösäljares säljarsnack.

20 June, 2007 | Usability

Läser du manualer?

Du har precis köpt en LCD eller en plasma TV, eller en ny digitalkamera, eller varö inte en östärkare som kärna ö din hemmabio. Efter att ha packat upp och dreglat lite efter den efterlängtade prylen är det dags ö helvetet. Med helvetet menar jag den alldeles säregna manualen som följer med varje nyinköpt produkt. Vilka härligheter! Jag slår vad att många utan att ens tänka på det drar sig ö att läsa olika typer av manualer. Det finns flera orsaker till detta. Dels vill man inte läsa manualer på grund av de helt enkelt är ö komplicerade och svårtolkade. För det andra vill folk experimentera på egen hand och på så sätt lära sig genom praktiskt arbete.

manual1.jpg

Jag är en av de som har problem med att plocka upp en manual och sätta mig in i den och börja läsa. Detta är på grund av att jag helt enkelt har mycket dåliga erfarenheter av just manualer. Det är långt fler manualer som jag har läst som har varit ren pina att östå sig på och använda än de manualer som har varit enkla och effektiva.

För ca. 2 år sedan köpte jag en hemmabioreceiver (Harman Kardon). Den manual som följde med var inte bara fet som tusan utan den var även krånglig och komplicerad på så många olika sätt att jag än idag inte vågar eller vill ge mig in på att läsa den. Men det som ändå tar priset är en kaffebryggare som jag köpte ö många år sedan och som hade en manual som var bortåt denna värld och som jag helt enkelt inte fattade alls. Inte ö att man inte östår hur en kaffebryggare används men den här manualen fick mig verkligen att ifrågasätta detta. Vilken grej, ha en totalt oöståelig och komplicerad instruktion ö en så enkel sak som hur man öppnar ett lock och häer vattnet i behållaren :)

En manual är en del av en produkt och därö ska man lägga stor tonvikt på att även göra den användbar. “Men varö ö all del ska vi lägga stor fokus på manualer när folk inte ens använder dem?” Detta är en av flera myter som man har under en utvecklingsprocess. Missöstå mig inte nu, jag sa innan att jag har problem med att börja läsa manualer men detta betyder inte att jag inte vill läsa en manual. Jag läser mer än gärna en manual om den är lätt att ta till sig men om den inte är det ja då vill jag inte hålla på och plåga mig själv.

Om en produkt har en manual som man kan östå sig på, som är enkel, effektiv och framöallt lätt att ta till sig och östå, ja då läser jag den mer än gärna. Till dess att utvecklarna börjar tänka på manualer som en viktig del av produkten och har fokus på att göra även dessa användbara, kommer jag att fortsätta skita i att läsa manualer och experimentera på egen hand tills jag fattar hur man ska göra.

19 June, 2007 | Usability

The Beauty of Simplicity

Visst är vi människor giriga och vill hela tiden ha mer och mer. Vi vill ha mer funktioner i våra teknologiska prylar, mer kraft och mera egenskaper, och vid sidan av detta kräver vi att det ska vara användbart och enkelt att använda. Visst är det konstigt att det enklaste att använda och den mest användbara teknologin (en pryl, en webbsida, ett system eller vad det nu kan vara) är det mest svåraste att uppnå. Med andra ord: Den enklaste är oftast det svåraste att uppnå, konstigt eller hur? Varö det är på detta sätt vet jag inte, men en sak är säker och det är att enkelhet är en nyckeln till framgång och därav dess öträfflighet.

Ett exempel: När jag var ungefär 10 år hade min far en schweizisk armékniv med många funktioner. Han berättade att det fanns en skruvmejsel, konservöppnare, tandpetare, tång, sax, såg, osv. Själva kniven såg inte ut mycket till världen, en enkel lite röd grej. Om man däremot tog ut alla funktioner så att de syntes blev kniven helt plötsligt mycket mer komplex och bökig. Styrkan med kniven var helt enkelt att den var enkel att använda och handskas med trots dess mångfaldiga funktionalitet.

sk3.jpg

Konsten ligger i att gömma alla funktioner så att en användare inte kan se dessa men däremot kunna utnyttja och komma åt dessa när denne vill. Ett annat exempel är Google som är helt enkelt en funktionell komplexitet (löser en ekvation av mer än 500 variabler ö att ranka mer än 8 mijarder webbplatser) sammanflätat med en enkel design. Att less is more är någonting som jag tycker är av stor betydelse. Det vill säga att med enkla medel kunna ömedla mycket på ett enkelt sätt är inte lätt, men när väl uppnått, ja då är det bara att fira.

Keep It Simple, Stupid! Så här lyder titeln på Smashing Magazines sammanstäning på 50 enkla webbplatser som de har hittat. Bara att inspireras och njuta!

Page 1 of 3123

Prenumerera på RSS-flödet RSS Feed

Kategorier