Jag var inne på Statoils sajt för första gången idag och det var en av de värsta webbsidorna som jag sett på länge utifrån ett användbarhetsperspektiv. Inte nog med att webbsidan ser ut som gjord någon gång i slutet på 90-talet det är även svårt att hitta väsentlig information som bensinpriset. Statoils webbsida ligger långt efter deras konkurrenter främst OKQ8 vars webbsida inte är så värst bra men betydligt bättre än Statoils. Statoil är ett stort och ett starkt varumärke och deras webbsida borde se bättre ut. Tur att jag idagsläget inte är nån frekvent besökare av webbsidan iallafall.

Häromdagen var jag och två klasskompisar, Johan & Dennis, ute på stan och gick runt i olika affärer. Vi kom in på diskussionen om vilka problem det fanns med kortterminalerna som finns i olika butiker. Nu för tiden används dessa terminaler i mycket stor utsträckning av fler och fler butiker och därför är det viktigt att de fungerar på ett bra sätt också. Okej vad är problemet med dessa då? Det finns två huvudsakliga problem som vi kom fram till.

Det första problemet är att själva indikationen ( Problem 1) som visar åt vilket håll kortet ska vändas åt är placerad på fel sida. Kollar man på bilden kan man se att indikationen är på den högra sidan och indikerar eller visar att kortets magnetsremsa ska vara på den vänstra sidan. Problemet här är folk vänder magnetremsan så att den är på den högra sidan p.g.a. att själva indikationen är på den högra sidan. Det här problemet kan lätt lösas genom att helt enkelt placera indikationen på den vänstra sidan och göra den mycket större än vad den i nuläget är.

Det andra problemet som jag själv oftast blir drabbat av är att själva displayen på många av kortterminalerna visar välkommen eller liknande när man står vid kassan. Problemet är att jag drar kortet när den här idiotiska meddelandet står där och det som händer är att det inte fungerar. Jag måste helt enkelt vänta på meddelandet där det står “Dra kortet”. Varför finns det här välkomst-meddelandet överhuvudtaget? Det tjänar inget syfte och om man nu måste ha något skrivet innan man överhuvudtaget kan dra kortet varför står det inte då “Vänta” eller liknande så att man vet när man kan dra kortet.

Dessa är två problem som finns på dessa terminaler och man kan tycka att dessa problem är obetydliga. Dock är både jag, Johan och Dennis överrens om att dessa problem är mycket vanliga och att många är drabbade, kanske utan att ens veta om det.

Gitte Lindgaard skriver om en intressant aspekt gällande tillfredställelsen i en av sina publikationer. Hon skriver bland annat att forskare inom användbarhet traditionellt sätt har fokuserat på effektiviteten och ändamålsenligheten men glömt bort att användarnas tillfredsställelse är en viktig del av användbarheten. Vad är då användarens tillfredsställelse för nåt och hur relaterar det till användbarhet? Efter flera experiment har det visat sig att tillfredsställelse är en komplex konstruktion bestående av flera olika begrepp.

Hon menar att saker som estetisk tilltalande, känslor, förväntningar och användbarhet är viktiga aspekter. Hon skriver bland annat att tidigare forskning hävdar att det som är “snyggt” även är användbart men att det i hennes experiment inte visat sig stämma. I ett experiment använde deltagarna en “snygg sida” med hög attraktion men med låg användbarhet. Det speciella med det här experimentet var att detta framkallade hög tillfredsställelse bland deltagarna. Detta visar i sin tur att det som är snyggt inte behöver vara användbart och går emot tidigare forskning. De resultat som har uppvisats under dessa experiment visar att webbdesigners måste fokusera både på det som är visuellt tillfredsställande men även på användbarheten.

Vilken yrkesroll har man när man jobbar med användbarhet? Den här frågan är lite lite lurig då det nämligen inte är helt lätt att veta vad skillnaden mellan t.ex. en interaktionsdesigner och en användbarhetsexpert är. För inte så länge sedan trodde jag att det inte alls skiljde mycket mellan dessa olika yrkesroller som fanns och att det endast var namnet som skiljde de åt. Visst finns det skillnader mellan olika yrkersroller och här kommer jag att beskriva vilka de olika yrkesrollerna är och vad man praktiskt gör.

På arbetsförmedlingens hemsida kan man läsa att man beroende på arbetsuppgifter kan kallas användbarhetsexpert, användbarhetsdesigner eller interaktionsdesigner. Det är viktigt att påpeka att det inte är helt svart och vitt utan att arbetsuppgifterna för dem som arbetar med användbarhet kan variera och gå hand i hand i varandra. Till exempel kan en person ha flera olika roller, en roll kan bemannas av flera personer och vidare finns roller som inte bör innehas av en och samma person.

Interaktionsdesigner
En interaktionsdesigner kan kortfattat sägas ansvarar för att produktens eller systemets användargränssnitt skapar de förväntade effekter i en given situation. En interaktionsdesigner har i ansvar att ta hand om de designbeslut som handlar om interaktionen mellan användaren och produkten. Att vara en interaktionsdesigner handlar om att skapa en modell för hur samverkan mellan användaren och produkten ska fungera. Som interaktionsdesigner måste man ha kunskap om hur kända problem ska lösas och en förmåga att kunna resonera sig fram till hur produkten kan uppfylla sitt syfte.

Användbarhetsexpert
En användbarhetsexpert är en samligsroll som utför och ansvarar för alla användbarhetsinsatser i ett projekt. Självklart är det en omöjlig uppgift att ansvara för alla användbarhetsinsatser då vissa uppgifter befinner sig på en övergripande nivå medan vissa är på detaljnivå. Till exempel ansvarar användbarhetsexperter med att genomföra målgruppsanalyser, interaktionsdesign och användningstest. Här är det värt att nämna att även om en användbarhetsexpert kan vara en interaktionsdesigner och vidare även genomföra användningstest är det direkt olämpligt att den som skapar interaktionsdesign också testar den. Som nämnt innan är allt inte helt svart och vitt utan mycket beror på organisationen och inte minst själva projektet.

Användbarhetsarkitekt
En användbarhetsarkitekts uppgift är att leda processen så att systemets eller produktens användbarhet kan säkras. Kortfattat kan det sägas att en användbarhetsarkitekt är en drivande kraft när det gäller användbarhetsarbetet i projektet. En användbarhetsarkitekt måste ingå i projektets huvudteam och ha ett nära sammarbete med t.ex. en interaktionsdesigner och projektledaren. Användbarhetsarkitekten understryker eller betonar sambandet mellan nyttan som beställaren förväntar sig och de åtgärder som då är nödvändiga för att åstadkomma den här nyttan. När produkten är tagen i drift kan användbarhetsarktitekten även ansvara för att utvärderingarna och förbättringsaktiviteter genomförs.

Testledare
En testledares uppgifter är att genomföra, utforma och analysera användningstester och labbtester. Under användningstester kan även interaktionsdesignern delta i testet för att bland annat dokumentera om hur väl produkten uppfyller sitt syfte.

Kartläggare eller kravinsamlare
Kartläggarens roll är att belysa vilka möjligheter eller hot som finns. En kartläggare intervjuar och genomför målgruppsanalyser och på detta sätt fungerar som en idégivare. Det kan sägas att huvudsakliga uppgifterna som en kartläggare har är att ansvara för att kunskapen om målgruppen och krav förmedlas till övriga deltagare i utvecklingsprocessen.

Det finns vidare regler när det gäller att en person har flera roller i samma projekt. Till exempel bör inte en kartläggare vara en interaktionsdesigner i samma projekt. Detta på grund av att en kartläggare får mycket tidigt en bild över systemet eller produkten vilket kan leda till en låsning som gör det svårt att skapa nya designlösningar senare i processen. Det är även olämpligt att en person som programmerar gränssnittet samtidigt är en interaktionsdesigner. Detta på grund av att det är mycket svårt att fatta beslut om vad som är bäst för en specifik målgrupp i en viss situation och samtididigt ha fokus på att gränssnittet ska programmeras på ett effektivt sätt.

Som man kan se finns det olika yrkesroller inom användbarhet och vidare även regler över en person som tar hand om flera olika roller. Det är inte helt lätt att veta vad som egentligen skiljer alla desa roller åt då många går hand i hand beroende på projektets natur. Nästa gång någon frågar dig vad du arbetar med är det bara att säga att man är allt i allo inom användbarhet.

Vi mäniskor gör fel och det oftast så att vi inte ens märker detta. Dessa fel kommer i flera olika former och de två huvudsakliga felen är misstag och så kallade slips (felsteg). Slips är så kallade fel som resulterar utifrån ett automatiskt beteende. Man kan säga att action slips sker när det undermedvetna handlingen lägger sig i bakhåll och tar över. När man kastar smutstvätten i toalettstolen istället för tvättkorgen är exempel på en action slip. Många vardagliga fel är action slips där man istället för att göra en handling gör en helt annan handling. Action slips uppstår helt enkelt på grund av vi tappar fokusen eller uppmärksamheten.

Exempel på action slips som folk råkat ut för.

“En man använde en kopieringsmaskin och räknade sidorna. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, knekt, dam, kung, ess. Han hade spelat kort nyligen.”

” En kvinna körde och upptäckte att högra sidospegeln var felinställd. Kvinnan sa då till passageraren till höger att fixa till fönstret istället för sidospegeln. Passageraren förstod ingenting och frågade vad hon menade. Ja, fönstret, fixa till fönstret. Efter en frustrerande och högljudd diskussion förstod passageraren till slut vad hon menade.”

” En man tog schampot istället för raklödder när han skulle raka sig”.

” En kvinna gick från köket in till vardagsrummet för att hämta sina glasögon. Inne i vardagsrummet glömde hon vad hon skulle göra så hon satte sig ner och började kolla på tv.”

Det finns många olika typer av action slips som kan uppstå och detta är en vanlig fenomen bland oss människor. Hur ska man då designa för att i största mån undvika action slips? Det finns två olika sätt:

• Minimera dessa slips innan de uppstår.
• Rätta till dessa när de väl uppstår.

Ett sätt att minimera dessa slips är att synliggöra kritiska kännetecken. Ett exempel är en bil och dess olika behållare för olika typer av vätskor som olja, spolarvätska, bromsolja, kylarvätska osv. Att hälla fel vätska i fel behållare kan få förödande konsekvenser och ett sätt att undvika detta är att göra dessa behållare så olika varandra som möjligt. Formen, storleken och sättet de öppnas är exempel på detta.

Action slips uppstår och då måste man ha sätt att rätta till dessa. Papperskorgen är ett mycket bra exempel som visar på ett sätt att rätta till action slips när de väl uppstår. Du har slängt en fil som du inte trodde att du behövde för att sedan upptäcka att du verkligen behöver den. Där har du papperskorgens styrka, filen är inte borta det är bara att återställa den.

Att action slips uppstår är ett faktum men som designer bör man vara medveten om detta och försöka på bästa sätt designa produkten eller systemet med detta i åtanke.