En besökare kommer till en webbplats med ett syfte, att hitta relevant information för ens behov. Att designa en webbplats med mycket information och många hierarkiska nivåer är en stor utmaning som många interaktionsdesigners ställs inför. Det finns en finfin teori som handlar om att designa för “The Scent of Information“. Kortfattat säger teorin: Besökarna är på jakt efter information på en webbplats och kommer framgångsrikt att hitta informationen om de får en stark lukt om att information de söker är nära. Den här teorin kan jämföras med hur djur använder sina sinnen för att finna rätt väg i deras sökande efter föda.

Det här är egentligen hur logiskt som helst, att hela tiden hålla besökaren på rätt spår fram till den sökta informationen, men ändå misslyckas många sajter med detta.

Ett litet exempel
Jag är inne på en webbsajt som säljer IT-prylar och jag är på jakt efter mer minne för min bärbara dator som kostar runt 1 000 kronor. Det jag möts av på startsidan är en huvudmeny med olika alternativ. Jag ser att det finns en länk vid namn “Minnen” vilket är en “stark lukt”. Jag klickar på länken “Minnen” och nu presenteras det ytterligare alternativ som jag kan välja mellan. Jag letar efter passande alternativ för mina behov och vips hittar jag en länk vid namn “Minnen för bärbara datorer”, vilket även här är en “stark lukt”. Jag klickar på länken och möts av ytterligare ett antal alternativ. Jag klickar på…

Den grundläggande principen handlar om att en besökare hela tiden ska känna att förtroendet ökar med varje steg man tar. För att hitta rätt information i den stora informationsmängden gäller att en besökare hela tiden känner att man är på rätt väg mot målet. Om man som besökare går vilse på vägen i informationsstrukturen är risken stor att man överger webbplatsen och söker på andra håll.

Vill bara tipsa om en rolig nystartad sajt, tjuvtittat.se. Här hittar du en del foton som gör livet lite gladare.

Nu är det bevisat att iPhone faktiskt är bäst. 4 av 5 deltagare valde iPhone framför Nokia N95, HTC Tytn och Sony Ericsson W910. Testet utfördes av inUse och du kan läsa om testet på Inuseful och i GP.

Har du sett mycket dålig reklam på tv, i tidningen eller ute på afficher? Ja det har vi väl alla gjort och det hör till vardagen. Dålig reklam är oftast subjektiv, vad man själv tycker är dåligt, men presonligen tycker jag Parlinos reklam med de små gula tomtarna som pratar irriterande är en dålig reklam. Varför är den dålig? Jo, för att den dels på något sätt går mig på nerverna nåt enormt mycket och dels för att den i sig är riktigt knäpp. T.ex. säger en tomte med en datoriserad röst:

- “Vad gör du på mig, hoppas jag (de ligger på varandra)?”
Och den andre svarar:
- “Jag vet inte”
Och sedan svarar den första:
- “Fortsätt”

Okej, my point kring det hela är att även om den här reklamen är så jobbig, iallafall för mig, ville jag veta mer om Parlino, knäppt jag vet. Jag blev inte intesserad och ville veta mer på grund av att de erbjuder, enligt de själva, sveriges bästa kontantkort. Jag blev inte heller intesserad på grund av att jag faktiskt behövde ett nytt kontatkort eller någonting från Pralino överhuvudtaget. Jag ville veta mer om Pralino på grund av att jag helt enkelt ville veta vilka som ligger bakom det här, enligt mig själv, irriterande reklamen.

Att göra en kass reklam väcker känslor och gör att folk pratar om reklamen och vips har man lyckats med sitt budskap att nå ut till människor. För att jämföra, hur många pratar om telias reklam, jag kommer inte ens ihåg vilken det är. Oftast pratar vi mer om dålig reklam än neutral reklam som man kan kalla det och det är helt enkelt på grund av att den på något sätt sticker ut och därefter fastnar i minnet.

Självklart finns det även riktigt bra reklam som t.ex. Scandline reklamen med Kaj och Börje och den grymma Coca-Cola reklamen med den riktigt sköna låten. Klart värt en look.

När man jobbar användarfokuserat och försöker styra ett IT-projekt mot förväntad nytta handlar i stora drag om att ha stor fokus på att tänka objektivt och mindre fokus på att tänka subjektivt. Jag kan ta ett exempel: Du jobbar med att skapa en ny t.ex. webbplats. Du jobbar med interaktionsdesign och har en klar och tydlig bild över de förväntade effekterna, målgruppen osv. I mitten av projektet blir du fäst vid en detalj eller en del som du har skapat och som du bara inte kan slita dig ifrån, du är hur nöjd som helst över den här delen. Problemet är att den här delen som du har skapat inte alls är någonting som behövs för den tänkta målgruppen, den här delen kan egentligen tas bort helt och är egentligen nästintill onödig.

Visst, det är bara att slänga bort delen och inte bry sig om den, men det är lättare sagt än gjort. Den objektiva kraften som man kan kalla det är svår att bortse ifrån. Du vet vad som är bra för den tänkta målgruppen, och du vet att den här delen som du har skapat och som du är supernöjd med inte är det, men på nåt sätt kan du inte bara ta bort delen då du bara måste ha med den. Visst, jag kanske överdriver lite men tänk på hur många produkter och tjänster det finns vars design återspeglar designerns bild och inte användarens, en klar subjektiv tanke. Så, hur brukar du göra för att övervinna den här subjektiva kraften?